Svenskarna och internet 2021

Äntligen är den här, årets mest efterlängtade rapport, i alla fall om du frågar mig. Nu i veckan presenterade Internetstiftelsen årets upplaga av ”svenskarna och internet” och i år är den mer omfattande än någonsin. Fler frågor har ställts, fler människor har tillfrågats och fler kanaler har involverats. Här kan du ta del av några av 2021 års hetaste spaningar. Enjoy!

Pandemin är ännu inte över, men många av oss har i alla fall börjat se någon form av slut på den isoleringen många upplevde förra året och i början av det här. Rapporten från 2020 visade att de allra flesta ökat sin digitala närvaro. Något som för många var en nödvändighet för att kunna följa med i skolarbete, arbetsmöten och för att hålla kontakt med nära och kära.

Så den stora frågan inför årets rapport var ifall det fortsatt att öka eller om man nu sett att tiden på nätet minskat när vi återgått till ett något mer normalt liv. Rapporten är flera hundra sidor lång så här är några av de spaningar jag tog med mig från presentationen. Längst ner i det här inlägget hittar du länk till såväl rapport som presentation som du vill grotta ner dig i någon del som intresserar dig lite extra.

Det är framför allt de äldsta i vårt samhälle som inte använder internet. Var tredje som är 76 år eller äldre uppger att de inte använder internet. Totalt sett är var femte pensionär icke-användare. Något som såklart ställer till det i vårt väldigt digitala samhälle. För att kontakta myndigheter som Skatteverket eller vården och 1177 behövs ofta ett bank-ID eller andra digitala tjänster. Vill man åka buss eller pendeltåg sköts biljettförsäljningen nästan enbart via appar, som någon utan smartphone inte har möjlighet att använda sig av. Hur gör vi för att minska det digitala utanförskapet bland våra äldre? Hur får vi dem att känna sig inkluderade i vårt samhälle? Man kan ju tänka att den här gruppen är ett utdöende släkte och att vi framöver kommer ha äldre som har internetvana, men med tanke på den digitala utvecklingen tror jag att vi alltid kommer ha en grupp av äldre människor som inte riktigt hänger med i utvecklingen.

Av de pensionärer som använder sig av nätet är det faktiskt hela 42 % som använder sig av Instagram. Väldigt kul att se tycker jag, särskilt som den här plattformen även är stor bland såväl unga som medelålders. Är det kanske i den här plattformen vi alla kan mötas?

1 av 5 svenskar avstår från att använda e-tjänster pga att man är osäker på om det är tryggt nog, en tredjedel av svenskarna känner stor oro för ”deep fake” på nätet och mer än var tionde svensk känner stor oro för näthat. Internet är som vi alla vet inte bara en härlig oas som gör att vi mår bra. Det finns självklart baksidor och här är det många svenskar som utsatts för elaka nättroll, ovälkomna bilder eller kränkande kommentarer. Väldigt sorgligt och något som är svårt att få bukt på. 4 av 10 svenskar har dessutom utsatts för bedrägeriförsök på nätet under det senaste året. Här är oron störst bland de äldsta, medan det är fler unga som utsatts. Här kan man se ett samband mellan ökad kunskap om digitala tjänster och minskad oro, medan utanförskap och okunskap ökar oron. Å andra sidan verkar ju inte kunskapen kunna skydda oss helt. Bedrägarna bli även de digitalt skickliga.

Sms, Messenger och Instagram är de mest populära plattformarna för att chatta med vänner. Hack i häl med Instagram kommer Snapchat och Whatsapp. Personligen skulle jag säga att jag nog flyttat det mesta av min kommunikation med vänner och bekanta från sms till Messenger och Whatsapp. Hur gör du själv när du ska komma i kontakt med folk? Och vad var jobbigast med att Instagram, Facebook, Whatsapp och flera andra plattformar låg nere i några timmar? Själv fick jag först panik, sen insåg jag att Linkedin funkade för att sedan njuta av lugnet och att öppna min bok. Att ringa eller skicka sms kändes inte aktuellt alls. Intressant utveckling det där.

Trots pandemin så har det ändå internetdejtats en hel del under det senaste året, eller kanske just på grund av den. Hela 26 % av internetanvändarna som är singlar har nätdejtat det senaste året, det vill säga lite mer än var fjärde singel. Nätdejtingen har förekommit i alla åldrar men i synnerhet bland de yngsta. Bland singlar födda på 90- och 00-talet har nära hälften nätdejtat (45 %). Dejtingsajter som appar som Tinder, Happy Pancake, Match och Mötesplatsen är de vanligaste plattformarna att dejta på. Var femte som nätdejtar har använt sig av sociala medier och framför allt då Facebook. Här tänker jag att det förmodligen är framför allt Messenger som använts.

90-talisterna porrsurfar mest av alla. Nära 6 av 10 av de som är födda på 90 – talet har porrsurfat under året varav 8 av 10 män och lite mer än var tredje kvinna. Ju äldre upp i åldersgrupperna man kommer, desto färre är det som porrsurfat på nätet. Det är väl inte så mycket som förvånar med de här siffrorna kanske. 90-talisterna har i många fall en större drift och nyfikenhet och för dem är det naturligt att tillfredsställa de flesta behov via en skärm. Inställningen till porr skiljer sig dock åt mellan de olika generationerna. I de tre yngre generationerna är fler positiva till laglig pornografi på nätet för vuxna än de är negativa. Mest positiva är 00-talisterna och minst negativa är 90-talisterna.

Hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån det senaste året. Detta har fungerat bra och 9 av 10 som arbetat hemma vill fortsätta göra det framöver, i genomsnitt 2,2 dagar i veckan visar undersökningen.

7 av 10 skolbarn följer någon så kallad streamer, influencer eller youtuber på nätet. Barn och ungdomars förebilder idag ser något annorlunda ut än tidigare. Många av dessa profiler är fantastiska och har en positiv inverkan på barnen, men jag tror det är bra om vi vuxna håller koll på vilka barnen följer då de påverkas enormt av vad de säger och hur de lever. Några av de mest populära profilerna är Therese Lindgren, I just want to be cool och Mr Beast. 6 av 10 födda på 00-talet kollar på andra som spelar spel på nätet. Någon mer än jag som inte riktigt förstått charmen med den här formen av underhållning?

När unga konsumerar samhällsnyheter sker det framför allt genom profiler de följer eller annat innehåll i sociala medier. Många föräldrar menar att de har koll på vad barnen gör på nätet, medan de allra flesta barn menar att så inte alls är fallet. I alla fall att föräldrarna inte känner till allt som sker. Med tanke på den senaste debatten om serien ”Squid Game” på Netflix som unga skolbarn landet över snappat upp vore det väldigt intressant att se hur många av dessa som sett serien, och hur många föräldrar som tror att deras barn sett den, eller delar utav den. Jag läste ett inlägg från en mamma som stoltserade med att hennes dotter på 10 år sett serien och minsann inte alls påverkats och att hon tyckte det var allt för mycket daltande med barn nu för tiden. Alla gör ju som de vill såklart men det finns en anledning till att man satt 16 årsgräns på serien. Jag har inte hunnit se den själv ännu men har flera vänner som tycker den är väldigt obehaglig, och då är de vuxna.

Youtube är den stora vinnaren! Det är den här plattformen som använts mest av i stort sett samtliga åldersgrupper, 81 % jämfört med 71 % på Facebook och 64 % på Instagram. Bland lågstadieeleverna är det Youtube, TikTok och Snapchat dom dominerar, bland mellanstadieeleverna likadant medan det bland högstadieeleverna skiljer sig något. Här är det fortfarande Youtube i ledningen, men här följer Snapchat och Instagram och knuffar därmed ner TikTok till en fjärdeplats. Bland gymnasieeleverna är det Snapchat som dominerar följt av Youtube och Instagram. När man i stället kikar på det dagliga användandet så hamnar Facebook högst, följt av Instagram och Youtube.

Jag kan inte släppa Youtube riktigt än. Kanske för att jag har barn som är födda på 00-talet och som i stort sett enbart kollar på Youtube. De har dessutom fått nya intressen och hobbys tack vare flera av de profiler de följer. Vad man använder Youtube till varierar stort beroende på hur gammal man är. De yngsta har i huvudsak använt Youtube till att titta på videoklipp och filmer för nöje och underhållning, medan de äldre mer ägnat sig åt att titta och lyssna på musik. Dubbelt så många män som kvinnor använder Youtube som en plattform för att kolla på nyheter.

Få plattformar har tagit våra barn med storm på samma sätt som TikTok. Med omkring 700 miljoner användare världen över är plattformen förmodligen här för att stanna. Jag har själv valt att be mina söner på 8 och 10 år att vänta med att signa upp sig på den här kanalen. Samtidigt förstår jag ju att det är en väldigt mäktig plattform som säkert kommer växa sig ännu större framöver. För att nå de allra yngsta är det Youtube och TikTok som gäller. Det gäller dock att göra det på ett sätt som inte skrämmer de unga ifrån plattformen.

73 % av internetanvändare födda på 00-talet använder Snapchat dagligen. Det är alltså inte bara TikTok som är stort bland de unga. Däremot är TikTok större bland låg- och mellanstadieelever medan Snapchat seglar upp bland de som går i högstadiet och gymnasiet. Jag är nog gammal, men jag förstår inte alls hajpen med Snapchat. Tacka vet jag Messenger, Instagram och Linkedin ;).

Clubhouse blev den stora snackisen i början av 2020, i samma veva som pandemin slog till. Perfekt tajming skulle man kunna tro, men av någon anledning slog plattformen aldrig riktigt igenom. Endast 2 % har använt sig av Clubhouse och Houseparty under senaste året. Houseparty är en social videoapp med chatt som lanserades redan 2016 och som mest användes tillsammans med Fortnite. Men även det här blev en flopp och ägaren Epic Games har nu meddelat att man lägger ner plattformen under hösten 2021. Jag kan erkänna att jag fick en rejäl dos av FOMO när det började bubbla i sociala medier om Clubhouse och att endast de som var inbjudna kunde vara med. Men jag, som säkert många andra, kände att jag inte orkade med fler kanaler. Och bland de som var aktiva sa de att det var beroendeframkallande och en rejäl tidstjuv. Något jag inte alls var särskilt sugen på. Hade den kanske blivit mer framgångsrik om den lanserats vid ett annat tillfälle? Jag vet inte, men min erfarenhet säger att det är få av oss som har orimligt mycket tid över.

Mer än hälften av alla tjänstemän har använt Linkedin det senaste året. WOW!!! Det här gläder mig oerhört då det här är min absoluta favoritkanal. Här är den organiska räckvidden fortfarande bra och man kan nätverka och skapa värdefulla relationer. What´s not to like? De som använt Linkedin mest är de som jobbat hemifrån, tjänstemän, högskoleutbildade, de i höginkomsthushåll och de i storstäder. Grupper som till stor del överlappar varandra.

Den digitala Tv:n har gått om den traditionella. 69 % av svenskarna har minst en uppkopplad pryl förutom sina vanliga skärmar. Den traditionella radion är dock fortfarande större än den digitala (55%). 51 % läser fysiska böcker, 55 % läser digitala dagstidningar och 42 % lyssnar på poddar. Ni hör ju, den här rapporten är enormt matnyttig och gigantisk. Här nedan länkar jag till rapporten och presentationen.

Läs mer:

Vill du ta del av rapporten hittar du den här.

Vill du se presentationen hittar du den här.

Tack för mig!

2021-10-27

Lina Eklund | PR/Sociala medier-ansvarig