Kunskap om sociala medier är inte en generationsfråga

I en tid där majoriteten av Sveriges befolkning använder sociala kanaler, där det finns fler mobila enheter än människor på jorden och där dagens unga ser den digitala världen som primär och den fysiska som sekundär, är kunskap om sociala medier inte längre en generationsfråga. Det är något vi alla som arbetar med marknadskommunikation bör ha kunskap om.

Det finns de som säger att ”En bra idé är alltid en bra idé, oavsett kanal”. Och det är ju sant, till stor del. I content marketing-skolan lär man sig att det är innehållet som är det väsentliga. Att så länge man skapar innehåll som är relevant och värdeskapande för målgruppen så är man på rätt väg med sin kommunikation. Ett argument som många i vår bransch håller med om. Men samtidigt ställer den digitala- och mobila utvecklingen, tillsammans med framväxten av sociala medier, helt nya krav på oss som arbetar med kommunikation. Det handlar inte bara om att ta fram bra idéer och värdeskapande innehåll med ett skickligt hantverk. Kunskap om hur de digitala och sociala kanalerna används och utvecklas är minst lika viktigt för att vara relevant idag. Liksom förmågan att anpassa sina idéer och innehåll efter vilken kanal man använder.

Men det är lättare sagt än gjort. Förutom att ha koll på vilka nya sociala plattformar som lanseras är det en ännu större utmaning att hålla sig uppdaterad på hur dessa kanaler utvecklas i form av funktioner och algoritmer. Inte minst när de kan förändras från den ena veckan till den andra. På Facebooks F8-konferens i början av april meddelade de en mängd nyheter som både mediebolag och andra företag kan ha stor användning av. Allt från chatt-botar i Messenger till bättre livestreaming och Instant Articles. För inte så länge sedan kunde vi läsa att Instagram inför samma algoritm som både Facebook och Twitter använt sedan länge – där posterna som dyker upp i användarnas flöden styrs av hur de mottas sett till engagemang istället för kronologisk ordning. Och att det nu är möjligt för alla Instagram-användare att spela in längre än 15-sekunders filmer. Bara för att nämna några av de senaste uppdateringarna.

Idag finns det många företag och varumärken som ligger i framkant när det kommer till kunskap om hur de sociala medierna utvecklas, hur de används och mobilens betydelse för våra beteenden. Mediebolaget KIT är en av dem. På sin hemsida beskriver de sig själva som ”ett mediebolag för en tid då mobil och social mediekonsumtion är normen. Med syfte att (…) nyfiket försöka skildra den tid och värld vi lever i för en generation läsare som kollar sin telefon över hundra gånger om dagen” (kitmedia.se). Med det som utgångspunkt producerar KIT en mängd nyheter varje dag – allt från omvärldsbevakning till recept- och sminktips i tutorials-format – som enbart distribueras via deras sociala kanaler. På bara ett år, med lansering i april 2015, har de lyckats få närmare 120 000 följare på Facebook och 600 000 dagliga läsare av deras innehåll. Framgången består bland annat av förmågan att ta fram innehåll som är relevant för läsarna, där relevansen helt styrs av algoritmer. Men också kunskapen om, och förståelse för, dagens mediekonsumtion och sociala medier.

Men allt det här vet vi väl redan? Att sociala medier är viktigt. Att så många som 70 % av Sveriges befolkning använder Facebook och att 91 % av dessa gör det via mobilen. Att ungefär hälften av dagens unga (upp till 25 år) använder Snapchat och Instagram dagligen och att den åldersgrupp som ökar på Facebook är över 55 år (Svenskarna och internet 2015). Allt det här vet vi väl om? Vi som arbetar och lever kommunikation 100 % av vår arbetstid. Om inte, så är det i alla fall något vi bör veta något om. Och då syftar jag inte på detaljerade procentsiffror utan snarare på hur sociala medier används, hur dessa kanaler utvecklas och vilka kanaler som passar för vilket syfte.

Som sen 80-talist har jag haft ”turen” att under större delen av mitt liv ha tillgång till såväl internet, mobil och sociala medier. Varför jag ser det som ”tur” är för att jag fått stor användning av det i mitt yrkesliv, där jag kunnat utgå från mitt privata användande till att förstå hur andra använder kanaler som Facebook, Instagram, Snapchat med flera. Och jag är inte ensam. Det är inte av en slump som de största sociala medier-profilerna är under 25 år och de flesta sociala medier-chefer är under 30. Vi har vuxit upp under en digital era där användning av sociala medier är något helt naturligt och självklart.

Men det betyder inte att kunskap som sociala medier ska vara en generationsfråga. Det är ett kunskapsområde som alla vi som arbetar med marknadskommunikation bör kunna säga något om och veta hur vi kan använda på bästa sätt. För att citera Astrid Boisen i sin bok Kokbok för chefer & vanligt folk: ”Facebook, Twitter, Youtube och många fler medier är fantastiska.(…)Namnen kommer att förändras, några kommer att växa och utvecklas, andra floppar ut. Det enda man kan säga något så när säkert är att sociala medier har kommit för att stanna. Så då gäller det att använda dem kreativt”.