I februari 2016 höll Meron Gribetz ett TED Talk där han menar att dagens teknik och skärmar skapat en barriär mellan oss människor. En person tittar in i en skärm för att ta del av information eller interagera via sociala medier, men den digitala världen kombineras inte med den verkliga. Med neurovetenskap som utgångspunkt menar Meron Gribetz att man kan skapa teknik som förlänger våra kroppar och som skapar gemenskap genom ett digitalt lager på den verkliga världen (AR).
Med hjälp av linser eller glasögon kommer vi i framtiden ta del av digital information och fysiska skärmar kommer bli ett minne blott. Framtidens telefonsamtal kan innebära ett samtal där personen vi pratar med visas i form av ett verklighetstroget hologram. Vi behöver inte ens använda oss av en fysisk telefon för att svara, vi svarar enkelt via digitala knappar som visas som ett digitalt lager ovanpå det vi har framför våra ögon. Tekniken kommer göra det möjligt för oss att uppleva ett fysiskt möte som äger rum i en värld som är en kombination mellan den digitala och den verkliga världen.
Kan vi förlänga våra kroppar med hjälp av tekniken så innebär det även att vi kan förstärka och utveckla upplevelsen av våra produkter. Trots att Pokémon är ett mobilspel så har det öppnat upp ett nytt sätt för samhället att ta del av information och företag har redan börjat se hur de kan dra nytta av spelet. Stena Line har anordnat meetup och både Tele2 och Media Markt har använt sig av spelets lure modules för att locka besökare till en viss plats. McDonalds Japan har som första företag gått in som sponsor till Pokémon Go. Sponsorskapet innebär att Pokémon gym kommer placeras inuti McDonalds restauranger i Japan och restaurangerna blir en fysisk mötesplats för spelare.
AR innebär att vi i framtiden kommer ställa helt andra krav på både typ och mängd av information. Informationen i den verkliga världen kommer vara basinformation, vill man ta del av ytterligare och djupare information så kommer man kunna göra det på direkten via ett digitalt lager. I mataffären räcker det att hålla upp sin telefon framför tomaterna för att omedelbart kunna läsa information om till exempel var och hur tomaterna är odlade och ta del av inspirerande recept. Informationen finns där och man behöver inte ens Googla! På shoppingrundan behöver vi inte längre köa för att testa ett plagg. Varför slösa tid på att köa när man på direkten kan prova plagget i ett digital provrum? Våra städer kommer vara fyllda med intressant information och utställningar på museer kommer innehålla så mycket mer information än den vi kan se på utställningsväggarna.
Om vi inom en snar framtid kan ta del av all information bara genom att hålla upp vår telefon eller genom linser som vi bär, vad innebär det då för Google och sättet vi söker information på idag? Kommer sökord och sökordsfraser bli ett minne blott och vara något som vi i framtiden skrattar åt precis som vi idag skrattar åt telefonkatalogen?